Att tala med en andraspråkstalare

DU – ja, just du – har ett ansvar för våra nya svenskars inlärning av det svenska språket. Det händer väl ibland att du pratar med människor som har lärt sig svenska som ett andraspråk? Om missförstånd eller irritation uppstår i kommunikationen är det inte bara en av parternas fel. Det är lätt att lägga allt ansvar för den språkliga integrationen på invandraren själv eller på SFI-undervisningens kvalitet, men faktum är att det finns mycket som alla vi som fått svenskan ”gratis” kan göra, och bör göra, för att underlätta. Här kommer några saker du bör ha i åtanke när du talar med någon som håller på att lära sig svenska.

  1. Att en person uttrycker sig på ett sätt som för dig kan framstå som bryskt eller klumpigt kan mycket väl bero på att hen ännu inte har förstått de subtila pragmatiska nyanser som för oss är självklara. (Jämför ”Skulle du kunna komma hit?” och ”Kan du komma hit?” med ”Kom hit.”).
  2. När man inte talar ett språk på modersmålsnivå är det lätt att framstå som lite mindre intelligent än man faktiskt är. Detta är kanske självklart när det handlar om nybörjare, men det är lätt att glömma att det även gäller inlärare på högre nivåer. Att man har ett till synes bra uttal och språkligt flyt betyder inte automatiskt att man har hunnit tillägna sig ett rikt ordförråd med begrepp inom många olika områden.
  3. Precis som alla andra språk har svenskan några språkliga drag som kan vara knepiga för inlärare. Nästan alla som lär sig svenska stöter på svårigheter med vokalsystemet, prepositioner och verbpartiklar*, pluralformer, ordföljden samt bestämd och obestämd form av substantiv. Och det kanske lurigaste av allt: betoning, rytm och intonation, dessa mystiska fenomen som är av så stor vikt för oss och så svåra att greppa för många inlärare. Om du störs av att någon pratar ”hackigt” är det nog för att du är så van vid vår språkliga melodi, men kom ihåg att den är väldigt främmande för de allra flesta inlärare.
  4. Språkinlärning tar tid. Alla är inte vana vid att studera språk, och en del har inte ens fått någon ordentlig undervisning i svenska. Räkna med att det tar minst ett par år att komma upp till en grundläggande kommunikativ nivå, och flera år till för att nå en avancerad nivå. Det är många faktorer som påverkar hur lång tid det tar, exempelvis åldern då man börjar, hur närbesläktat modersmålet är med svenskan, och var och hur ofta man får chansen att använda språket i samtal med infödda.

Och här kommer du in i bilden igen. Det bästa du kan göra för att hjälpa våra nya svenskar på traven i sin språkinlärning är att prata med dem. För att invandrarna ska integreras i Sverige krävs att svenskarna ger dem en chans att göra det.

Här kommer några konkreta tips för att förbättra kommunikationen och därmed underlätta både för andraspråkstalaren och för dig själv!

  1. Var en tålmodig lyssnare. Ge din samtalspartner tid att formulera sig. Om du märker att en mening blir ”hängande i luften”, försök då hjälpa till att fylla i.
  2. Tala lite långsammare och tydligare om det verkar som att personen inte riktigt förstår. Tänk dock på att din svenska inte ska vara tillgjord – det tjänar ingen på. Uttala som du brukar göra, men långsammare, och använd enklare ord.
  3. Om personen ber dig upprepa, upprepa exakt det du sa. Om personen inte förstår, använd andra ord. Det kan vara bra att på ett smidigt sätt repetera viktig information för att vara säker på att den går fram. Gör en paus efter informationen för att se att hen verkar förstå.
  4. Ska man rätta eller inte rätta språkliga fel? Det är en svår fråga – det beror på situationen. Själv brukar jag göra så här med mina studenter: jag rättar direkt om felet är allvarligt, dvs hindrar förståelsen. Det är att göra den andre en tjänst inför kommande samtal. Om hen gör ett mindre allvarligt fel, men upprepade gånger, upplyser jag hen om detta i efterhand (hellre än mitt i samtalet, när hen är i full färd med att kommunicera sitt budskap). Detta sätt att hantera rättelser uppskattar jag när jag själv pratar främmande språk.
  5. Var inte rädd för att uppmärksamma språkförbistringen. Det finns ingen anledning att skämmas för att man inte kan uttrycka sig väl på ett nytt språk eller för att man som lyssnare inte förstår en inlärares yttrande. Misstänker du att ett missförstånd kan ha uppstått, red ut det. Varför inte skämta om det hela? Att lära sig språk är roligt, och ju roligare det är, desto snabbare går det.

 

*En verbpartikel är ett litet ord som hänger ihop med ett verb och ändrar dess betydelse. T e x: hälsa , ge upp, hålla ut.